Miljöutmaningen

Som “nordbo” tenderar jag att vara lite återhållsam med färger. Senan några år har jag börjat ana att mina färgval nog är lite fega och att det kan vara effektfullt och snyggt med starka färger. En person som inte har dom spärrarna är Lisa. Hon driver Smällkaramell. Det är en fin liten verksamhet som bygger på att Lisa köper in gamla fina men slitna möbler och klär om dom efter egen design eller efter kundens önskemål i fantastiska tyger som hon också är återförsäljare av. Vi besökte Smällkaramell, som ligger i en liten lokal i Jonsereds fabriker och pratade med Lisa om ekodesign och Jonsered. Ekodesign är ett område som jag oftast tycker är lite besvärligt. Det berättigar och uppmuntrar till konsumtion på ett sätt som jag (Morgan) tycker är lite tveksamt. Det är naturligtvis bra att välja miljövänligare alternativ när man står i valet och kvalet att köpa något. Men när det gäller produkter där produktionen och/eller resthanteringen står för miljöbelastningen (ej användandet av produkten) så är det faktiskt viktigare att vi använder varan tills den är utsliten. Reduce, reuse and recycle är det som gäller. Lisa ger gamla möbler nytt liv. Dom gamla möblerna blir inte bara i “skick som nya”, dom får också ett modernt och fräscht  utseende utan att tappa sin gamla charm.

Lisa påpekar att även hennes verksamhet har en miljöpåverkan då all textilhantering har ganska stor miljöpåverkan och att det blir en del transporter av möblerna. Hon måste ju åka runt och leta lämpliga möbler för renovering och sedan ska dom ju också levereras till kund. För att kompensera detta låter hon 100 kr per möbel gå till naturskyddsföreningen och en del av vinsten låter hon också gå till miljöarbete. Verksamheten lämnar henne med en hel del spillbitar som är för små att använda till möbler. Dessa spillbitar blir till hund/katt bäddar och kuddar. På så vis lyckas hon med att nästan inte ha något tygspill att tala om. Allt används.

Vi pratade lite om Jonsered och Lisa berättar att hon har en idé om att samhället skulle kunna bli ett färgglatt och roligt ekocentrum. Jag har inte citerat ordagrant då jag skriver fritt från minnet men när man ser hennes möbler så är det en helt annan del av universum än den vanliga bilden av “miljö vänner” i naturfärgat linne och fjällräven kånken på ryggen. Just på den punkten träffar Smällkaramell helt rätt. Kundkretsen som tycker att “miljöargumentet” är avgörande för köpet är klart begränsad. Miljöentreprenören behöver hitta fler säljargument och Lisa, som kallar sig själv för färgmissbrukare, gör det med sin unika design.

Som miljöekonom har hon full koll på detta och beskriver själv sin kund med orden:

Äger man en Smällkaramell visar det att man bryr sig om sin miljö och sina medmänniskor då Smällkaramell gärna köper möbler från hjälporganisationer, återanvänder dem genom re-design och skänker också en slant till Världsnaturfonden WWF. Återvinning kan även vara en lyxvara. Man behöver inte vara tråkig för att man bryr sig.

Hur är det med kunderna då? Jo tack! Allt blir sålt!

Miljöutmaningen knallar hem genom ett fruset Jonsered och funderar på var man kan finna plats för en  Smällkaramell Kanapé…

I dag har kommunfullmäktige i Göteborg klubbat beslutet att införa trängselskatter. Miljöutmaningen tycker att det är det enda rätta. Anledningen till att jag tror på detta är att det inte går att bygga bort trängsel. Bygger man mer vägar eller breddar vägarna så tar fler bilen varpå trängseln består. Trängselavgifter är i första hand just en åtgärd mot trängsel och inte en miljöåtgärd. Sedan är det naturligtvis positivt för miljön med minskad trängsel och mindre trafik.

Det är också bra att ha i åtanke att trängselavgift är en marknadsekonomisk lösning på problemet. Utrymmet på vägarna får ett pris som varierar beroende på tillgång och efterfrågan. Det blir helt enkelt dyrare att köra i rusningstrafik än sent på kvällen.

Det är dock fortfarande konstigt att dom tänker sig att intäkterna ska bekosta vägprojekt. Dom borde bekosta kollektivtrafiken och cykelvägarna!

Det börjar nu finnas underlag för att lägga upp en energibudget för 2010. Men samtidigt passar vi på att döpa om den till elbudget. Den inkluderar ju inte vår värmeförbrukning och har aldrig gjort det heller. Jag har fått första elräkningen till vårat hus. På den står att läsa att årsförbrukningen är 5117 kWh. För perioden 26 November till 31 December 2009 förbrukade vi 259 kWh. Det är nära nog exakt samma som för gamla lägenheten december 2008. Precis som i december 2008 var inte “avlusningen” fullt ut utförd så vi kan vänta förbättringar i nära nog samma storlek som i lägenheten. Då jag nu beställt två vindkraftsandelar från Svenska Vindkraftskooperativet som ger mig rätt att köpa 2000 kWh per år verkar detta vara en lämplig målsättning som årsförbrukning. Det är precis samma som för 2009 och då klarade jag det inte. Nu ingår dessutom tvättmaskinens och torktumlarens förbrukning på räkningen. Med andra ord återstår det att se om en modernare kyl/frys kan kompensera för detta.

Sammanfattningsvis återvinner Miljöutmaningen förra årets energibudget men under namnet el-budget 2010. Klarar vi det har vi minskat årsförbrukningen från föregående ägare av huset med 60%. Det blir tufft!

När spotpriset på el går i höjden, då passar Dagens Industri på att tipsa om hur man kan spara några kronor. Det är naturligtvis inget att förundras över, men lite trist att det är just när elen börjar bli riktigt dyr som dom kommer med dessa tips. Oavsett vilket känns det skönt att vi redan förberett oss på högre elpriser genom att byta ut dom glödlampor som förra husägaren lämnat. DIs tips är ju inget annat än gammal skåpmat för Miljöutmanaren.

Att DI nu passar på att publicera “Miljötips” när det finns mer pengar att spara är egentligen  något man bör ta till sig som miljöbloggare och kommunikatör. För många “icke-frälsta” behövs det oftast något mer för att motivera till handling. Ekonomiska fördelar är en stark sådan uppmuntran. Och kanske är det just priset som kommer att strypa användingen av oljebaserade bränslen så småningom. Förmodligen kommer oljepriset att rusa när oljeproducenterna inte längre kan matcha efterfrågan. Den punkten kommer snabbt närmare nu.

Om du nu tillhör skaran av personer som först nu börjar fundera över hur man kan minska energipåverkan så vill jag bara påpeka att det inte kommer att göra någon skillnad på din elräkning bara för att du inte kör torktumlaren just dom timmar Nordpools spotpris är skyhögt. Priset du får betala när du har rörligt elpris är ett medelvärde för månaden förbrukningen ägt rum. Mao kommer ingen enskild kWh att debiteras skyhögt men månadens samlade förbrukning kommer att ha ett klart högre pris än normalt. Mao är det sparsamhet hela månaden som lönar sig.

Å andra sidan så är det efterfrågan som sätter priset så om man avstår från att torktumla just dom värsta stunderna så är det ändå en god insats för att hålla nere priserna. Men det kräver att måååånga hushåll är sparsamma…

På årets sista dag gjorde jag en kraftansträgning för att byta ut dom glödlampor vi fick på köpet när vi köpte vårat hus.

Det är inte utan häpnad som jag konstaterar att husets förra ägare inte haft en enda lågenergilampa i bruk. Efter att den här bilden togs lyckades jag identifiera och byta ut en 100 Watts lampa som satt utanför huset till en 9 Watts dito. Det märkligaste med detta är att det ju finns så enormt mycket pengar att spara på det här. Enorm och enormt, men det är ändå en avsevärd effektivisering som man faktiskt kan räkna hem. Förmodligen inom ett år.

Nu har jag genomfört två “avlusningsrace” på ett år och kan ge några små självklara råd till den som vill sänka sina elräkningar.

Det första är att vara lite omsorgsfull med utbytandet. Att köpa massor av lågisar kostar ganska mycket pengar. Vill man inte köpa fler än nödvändigt så rekommenderar jag att man noggrant inventerar behovet och att man inte bara tar hänsyn till hur många lampor som ska bytas utan också betänker sockel och formen på lampan. Olika lampor har olika utrymme och ska man lyckas bra med sina byten är det bra att se över marknaden och utbudet därpå. Väljer man att byta lampor stegvis måste naturligtvis lampor som används mycket prioriteras. Lampor som bara används korta stunder gör ju marginell skillnad eftersom deras energiförbrukning totalt sett är låg även om det råkar vara en kraftig glödlampa. Detta kan man ju faktiskt också utnyttja till vissa specifika lösningar. Vi har en badrumslampa som bara rymmer 5 Watts lågenergilampor. Min sambo tycker inte detta ljus är tillräckligt som belysning när hon ska sminka sig. Till dessa tillfällen fungerar det utmärkt att förstärka med en lite kraftigare spotbelysning som bara andvänds just när det behövs lite mer.

Som avslutning tänkte jag påminna om att gamla glödlampor sopsorteras som farligt avfall. En annan lösning är att använda dom som dekoration… Glödlampan har ju under många år varit en symbol för att få en god idé. Det är iof oklart om den kommer att fortsätta ha det symbolvärdet men jag tycke vi kom på en ganksa bra användning av våra gamla lampor. Självklart är det en lågenergilampa som står för ljuset…