Miljöutmaningen

I dag har jag ytterligare tre bilder på grejer som hamnat på cykelbanan. Vissa av dom är inte så stora andra är skrämmande stora. Min poäng med att lägga ut dom är för att visa hur utsatta cyklister är.

Den här avslitna M28 bulten skulle jag inte vilja bli träffad av om den "flög" loss från något stort fordon.

Vad det här var har jag ingen aning men den var ganska stor och av plast. Hittad utmed oljerakan mot Arendal. Ganska nära den här platsen fick jag stryk av en grävmaskin förra hösten. Grävmaskinen stod tvärs över cykelvägen och höll på att med en gripklo lyfta ut träd från skogen. Jag stannade en bra bit ifrån för att vänta på att bli sedd och sedan kunna fortsätta. Grävmaskinisten greppade en regäl björk i stammen, med lövkrona och allt och svängde om och sopade till mig där jag stog. Får nog anses som lyckosamt att jag kunde cykla vidare...

Den här glasfiberluckan låg på Älvsborgsbrons ena cykelfält i morse. Den skulle nog kunna decapitera en förbipasserande cyklist om den träffat lite olyckligt.

För mindre än två veckor sedan lade jag ut ett antal bilder som illustrerar hur utsatta cyklister är även om det finns cykelbanor. I morse var det dax igen. Då låg det en större hink på cykelbanan över Älvsborgsbron. Jag fattar inte hur det kan komma sig att det trillar av så mycket stora grejer just på bron. Men jag antar att det kan bero på att det är en vansinnigt kraftig trafik över bron. Men också att det oftast blåser ganska mycket uppe på bron. Hur som helst skulle inte jag vilja få ett sådant här föremål på mig när jag är påväg till jobbet…

(Cykeln i bakgrunden är omsorjsfullt parkerad för att inte störa trafiken och tillhör redaktionen…)

Göteborgsposten har listat alla ställen där man kan pumpa sin cykel på stan. Det är 38 cykelbutiker, cykelreparatörer och bensinstationer som tecknat ett avtal med Göteborgs stad här finns hela listan. Avtalet är tvåårigt och det ska också finnas möjlighet att låna vissa verktyg för justeringar. Syftet är att underlätta användandet av cyklar i staden. Fantastiskt bra tycker Miljöutmaningen.

Nu var det äntligen dags att följa upp min energibudjet. Resultatet är upplyftande. Under årets första fyra månader har vi förbrukat 671 kWh mot 1058 kWh förra året.  Det är nästan 37% mindre. Samtliga åtgärder för att uppnå detta finns att läsa i bloggen men det kan sammanfattas med att vi:

• Bytt ut dom sista glödlamporna mot lågenergilampor eller LED lampor
• Börjat stänga av den stora datorn på nätterna och använder den mindre.
• Samlat nästan alla stand by apparater till uttag som vi stänger av när dom inte används
• Blivit bättre på att släcka i rum som vi inte befinner oss i.
• Drar ut laddare och transformatorer (laddare och andra elprylar) när dom inte används.

Resultatet kan tänkas minska över sommarhalvåret. Förbrukningen minskar dramatiskt över sommaren. Förmodligen beroende på mer utomhusaktiviteter och bättre ljus. Men om detta återstår att se!

Nu är projektet Ekologisk stadsdel Majornas community sjösatt och redo för ditt medlemskap. Miljöutmaningen kommer att finnas med och parallelblogga. Men där finns naturligtvis fler bloggare och så finns det verktyg för att koordinera lokala gräsrotsprojekt. Det här kommer att bli kul!

Det här med att diska… Riktigt tråkigt. Men man kan lägga på lite Miljöutmaning på aktiviteten och göra det så bra som möjligt. Fyll upp diskmaskinen så mycket som möjligt. Är maskinen någorlunda modern är den resurssnålare än handdisken. Det som inte får platts diskas då naturligtvis för hand. Vattenförbrukingen är den kritiska faktorn. Särskilt förbrukningen av varmvatten. Därför bör man använda en sköljbalja. Har man inte det kan man göra så här:

Tappa upp lite vatten för disken till att börja med. Diska dom kastruller och liknande som inte gick in i maskinen. Skölj över diskvattnet. På så vis återanvänds medlet och sköljvattnet. Som avslutning diskar du förpackningar till sopsorteringen. På det viset drar inte den disken något extra och du kan skölja “slarvigt” med kallvatten som avslutning.

Det är lätt att glömma bort att Jamaica är något av världsmästare på återvinningsområdet. Jamaica är mest kännt för Reggae, Romdrinkar på stranden och Ganja. Förvisso är det lilla ö-riket världens största exportör av Aluminium bauxit, men det är inte där dom är bäst på återvinning. Det är musiken. Reggaens föregångare Ska härstammar från självständighetsåret 1962. Stilen utvecklades via Rocksteady till Reggae och vidare till Dancehall och Ragga. Bakgrunden till ett av dom största musikfenomenen var behovet av att spela skivor för att tjäna pengar på att sälja sprit. Konkurrensen ledde till ett behov av unika skivor varpå den inhemska produktionen kom igång. Lokala musiker anlitades för att spela in skivor som bara skulle spelas på danserna. Efter ett tag stod det klart att man kunde sälja skivorna också. För att fortfarande ha unika skivor spelade man in specialversioner till danserna. Det visade sig att dessa specialare gick utmärkt att spela in nya hitlåtar på med andra sångare. Detta har pågått sedan sextiotalet och med gämna mellanrum kommer dom gamla populära låtarna tillbaka i uppdaterat utförande med nya artister. Vissa spår finns det hundratals versioner av. Jag är inte säker på att detta har så mycket med miljöutmaning att göra. Men det är ett bra tillfälle att rekommendera en skiva jag införskaffade häromdagen. Dancehall, the rise of Jamaican dancehall culture är en återvinning av 16 tidiga dancehall klassiker. Skivan är utgiven av Brittiska skivbolaget Soul Jazz records som också är bra på återvinning och har get ut ett antal riktigt bra samligar genom åren. Detta är inget undantag.

Jag hittade två artiklar av intresse för miljöutmanaren på Gargamels blogg. Den ena handlar om att ha ett nycktert perspektiv på datalagring. Som vanligt är det inte nya prylar som löser det verkliga problemet. Vi tenderar att spara mängder av filer som vi sedan aldrig kommer att behöva igen. Med andra ord är det bättre att städa ut gamla filer i stället för att köpa ny och större hårddisk. Gargamel påpekar också att för företaget så finns det enormt mycket pengar att spara på denna strategi då det minksar mängden data som behöver backas upp.

Den andra artikeln handlar om hur man kan “förlänga” batteritiden med upp till 10% på sin laptop. Med hjälp av en mjukvara går det att identifiera dom processer som “väcker” datorns processor. Mjukvaran föreslår vilka av dessa processer som kan förändras för att inte dra igång processorn i onödan.

I September kommer första numret av Effekt magasinet.

Effekt är självklar läsning för den som vill följa med i och förstå klimatdebatten liksom de omvälvande händelserna i vår närhet och omvärld. Målgruppen är allmänt samhällsintresserade personer oavsett klasstillhörighet, den snabbt växande skara som är aktiv i miljö- och klimatrörelsen liksom de som arbetar med klimatfrågan inom skolvärlden, näringslivet, organisationer, myndigheter, media och politiken.

Jag anmälde mig genast som intresserad för en prenumeration.

Konceptet var som tidigare. Johan Erlandsson som driver Ecoprofile ställer frågor och kring dessa krettsar sedan diskusioner. Den här kvällen var vi på Cafe Marmelad och temat var hållbara matvanor och hållbar matförsörjning i Majorna.
När man intresserar sig för hållbar livsstil är vår mat ett centralt område. Livsmedelsproduktionen står för ca 30% av utsläppen av växthusgaser men påverkar också vår miljö genom en rad andra effekter som:

• Minskad biologisk mångfald
• Övergödening
• Utarmning
• Försurning
• Ulakning av jordar
• Vatten förbrukning och nedsmutsning
• Landförstörelse

I ett livscykelperspektiv skiljer sig livsmedel från från många konsumentprodukter (bilar och hemelektronik) som har sin största miljöpåverkan under användandet. 70 % av matens miljöpåverkan sker vid råvaruproduktionen. Av detta kan man dra vissa slutsattser:
Transporterna har inte så stor inverkan, och svinnet har stor inverkan.

Att välja ett kravodlat alternativ av ett livsmedel mot ett som är konventionelt odlat har också liten betydelse i sammanhanget. Hur livsmedlen är framställda har större betydelse. Ris resulterar i bildandet av lustgas som har är en väldigt kraftig växthusgas, växthusodlade grönsaker kräver mycket energi och fiskodlingarna kräver både mycket energi och övergöder havet runt omkring.

Så hur ser hållbara matvanor ut?

• Säsongsanpassat (minskar transporter ej växthusodlat)
• Krav märkt
• Lokalproducerat
• Ät mindre kött ,välj viltkött eller lamm
• Ät vegetariskt
• Undvika att slänga mat
• Undvik flaskvatten
• Undvik Ris (över 10% av totala växthuseffekten i världen)

För att få en mera hållbar matförsörningen i Majorna  är nyckeln kunskap och kravställning.
Genom att vi som konsumenter efterfrågar och köper hållbara alternativ skapar vi den marknaden vi vill ha. Men även myndighetssattsningar på bättre råvaror i storköken, bättre kollektivtrafik, köttskatt och ökade bränslekostnader skulle underlätta.

För mig var detta en av dom mer givande ekocafé kvällarna. Diagramet med förhållandet var miljöpåverkan verkligen sker i produkens livscykel vände upp och ner på vad jag trode mig veta sedan tidigare. Då hade jag nämligen hört att 90% av resurserna som går åt från produktion till tallrik sker från det att vi plockar varan i butiken tills det vi äter den. Detta rör bara energin och bara om man använder bilen när man handlar. Och det gör vi ju inte. Inte när man kan “ben-gå”… För övrigt gäller samma förhållande för mycket annat vi konsumerar. Kläder kräver lite tvätt. Men den största belastningen torde vara vid produktionen och då borde det vara liknande slutsattser på det området. Välj rätt material och använd produkterna tills dom är utslitna.

Diskusionen fortätter säkert på Ecoprofile.