Miljöutmaningen

Jag jobbar mycket. Massor faktiskt. Det går nästan inte en vecka utan att jag adderar timmar i min tidbank på jobbet. Det är dels för att jag har möjlighet att ta ut dessa timmar till lite långhelger då och då. Det känns som en frihet att veta att jag kan vara ledig mellan jul och semester. I bland är det för att jag vill iväg en långhelg för att åka skidor eller liknande. Ofta bara för att ta igen mig lite extra.

I går tog jag en sådan dag. Jag började med att ta det riktigt lugnt på soffan men valde senare att åka in till stan för att köpa ett nytt bakhjul till min pendlingscykel. Cykeln används extremt mycket och jag har konstaterat att driftskostnaden på en bra pendlingscykel lätt hamnar på närmare 2000 kr om året. Bromsklossar, kedjor, kassetter, kransar till vevpartiet och diverse lager slits och kostar ganska mycket pengar. När jag började cykla efter flytt och vinter (brukar normalt cykla hela vintern men efter flytten är det mycket längre och jag har åkt buss fram till nu) knakade det så mycket i hela hojen att jag misstänkte att båda hjullagren var slut, inklusive hela drivlinan. Det skulle kosta närmare 5000 spänn att fixa varför jag började överväga att byta till en ny cykel. Efter lite research kom jag fram till att det skulle räcka med att byta bakhjulet.

Jag tog hjulet till en cykelaffär i stan. En reparatör tittade på mitt hjul och påpekade att det inte var något märkbart fel,  men att lagret glappade. Det kan jag ju fixa själv tänkte jag och åkte hem. Väl hemma rev jag isär bakhjulet, gjorde rent och fettade in lagret. Och vips (ca en timma), så hade jag ett felfritt hjul. Och slapp lägga 1000 - 1500 kronor på ett nytt bakhjul.

Självklart hade jag kunnat fixa det här även om jag jobbat. Men ibland behöver man lugna ner sig, samla sig, för att se att man kan lösa det själv. Jag hade helt enkelt inte orkat tänka ut att jag kunde fixa det själv. Underligt då jag ju vet hur man gör.

Nåväl, i slutändan lade jag ner en timmas arbete och sparade över tusen spänn. Det tycker jag är en helt ok förtjänst. Särskilt vid tanke på att det var skattade och klara pengar. Vad jag menar är att det nog är åtminstone en dags arbete för att få den tusenlappen i plånboken.

Jag är övertygad om att det finns en massa områden då vi väljer att ta hjälp för att fixa saker vi med lätthet skulle kunna göra själva. Det är dessutom extremt tillfredsställande att uträtta den här typen av insatser. Några områden jag snabbt kommer att tänka på är husreparationer, pendling och i viss mån trädgårdsarbete. Om man har möjlighet att minska sin arbetstid för att i stället renovera /bygga själv så lär man sig massor samtidigt som det kostar mindre. Att cykla till jobbet gör att du slipper äga bil och förmodligen behöver du heller inte lägga pengar och tid på att gå på gym. Trädgårdsarbet kanske är mindre “lönsamt” men destu mer tillfredsställande och egenodlat smakar ändå bättre…

Ivan, som skriver i bloggen cykelidag har gästbloggat i köpstoppsbloggen. Han skriver mycket tänkvärt om vad vi väljer att lägga tid på och att tid är en synnerligen begränsad resurs för oss. Bland annat konstaterar han att man kan köpa en bra cykel för ca 30 timmars arbete medan det krävs 1500 timmar för att köpa en bil. Om jag väljer att köra bil till jobbet i stället för att cykla sparar jag mellan 1-2 timmar om dagen (det beror på vindförhållanden men även trängsel). Cyklar jag slipper jag träna på gym och därmed kan jag räkna av ca 3 timmar per vecka. Det kan alltså bli 2- 7 timmars tidsvinst i veckan om jag kör bil i stället för cykel. Låt oss säga 5 timmar i medel. Då innebär det ca 294 veckor innan jag sparat in merarbetet för bilen. Det är över 6 år. Och under den tiden har bilen kostat i bränsle, försäkring och underhåll. Bättre är då kanske att ta cykeln och jobba sju timmars dagar i stället. Vem vet, kanske kan det räcka med 6 timmar om man räknar in drift och underhållskostnaderna på bilen?

Biogas har seglat upp som en av dom hetaste alternativen (just nu) till framtidens drivmedel. Producerar man gasen på hushållsavfall så är det ett riktigt bra “miljöbränsle”. Men vad händer när efterfrågan blir större än tillgången på avfall? P1s program Klotet avhandlas detta, och som så ofta med i fråga om biobränslen är svaret inte enkelt.

Lösningen är att ta biomassa direkt från jordbruket eller skogsbruket. Biogasen övergår därmed från att vara en “mask i näringslivet” (produkt baserad på återvinning som sluter ett kretslopp) till en massproducerad produkt i mängden. Självklart är inte detta lika bra som att bara använda rester.

Enligt en studie från SLU är röt-avfallet från biogasproduktion i sig är en mycket effektiv produkt som sluter kretsloppet. Avfallet visar sig vara ett riktigt effektivt effektivt gödsel. Att det kan användas som gödsel är inget nytt i sig, men det nya är att det det är så effektivt. Rötresterna visar sig nämligen vara 50% effektivare än vanligt handelsgödsel. En annan fördel med att använda biomassa direkt från fälten i stället för avfall är att restprodukten innehåller mindre eller inga konstiga kemikalier som annars finns i vårat avloppsslam och är därmed synnerligen dugligt som gödsel. Det här låter ju väldigt bra. Var är haken? Det är lite svårt att säga, men en snabb utbyggnad av biogasproduktionen kan leda till liknande problem som etanolen har. När stora mängder biomassa ska fram är det viktigt att säkra att källorna och distributionskanalerna är vettiga så att inte produktionen kräver mer energi än vad den ger. Charlott Gissén som gjort studien om rötavfallet som gödsel varnar för för snabb utbyggnad. Hon ser risk för en backlash.

Det spretar alltså bland åsikterna om gasbranchens framtid. Själv har jag svårt att se problemen. Många av dom som problematiserar biogasen gör det utifrån tanken på att gasen skulle substituera (ersätta) dom fossila bränslena. Man bör ha klart för sig att vi troligtvis inte kommer att hitta ett alternativbränsle till det fossila på överskådlig framtid.  Vi kommer aldrig kunna producera så stora mängder bränsle som vi i dagsläget kan pumpa upp ur marken. Biogasen kommer säkert spela en viktig roll som bränsle. Men den kommer aldrig räcka till en fordonspark som den vi har i dag. Åker man till jobbet i egen bil i framtiden, så går det sannolikt på något annat. Vettigare förefaller det att gasen driver jordbruksmaskiner, varudistribution och kollektivtrafik. Satsningar på biogas bör med andra ord kombineras med infrastrukturförändringar för färre och effektivare transporter.

Miljöutmaningen verkar ha gått i väggen. Förmodligen handlar det om att det händer lite för mycket runt omkring just nu. Den senaste månaden har det rått total blogg torka.
Som tur är har inte alla gått i väggen.

Fotograf: Fredrik Hjerling

Maria Wetterstrand har under hösten och våren gjort en föreläsningsturne på landets universitet om lösningar på klimatkrisen. Här är hela föreläsningen från högskolan i Dalarna.
Maria om lösningar på klimatkrisen
Miljöutmaningen gör hatten av för Marias metafor med Rubiks kub där varje drag representerar dom steg vi måste ta för att nå en hållbar livsstil. Precis vad Miljöutmaningen handlar om!

När spotpriset på el går i höjden, då passar Dagens Industri på att tipsa om hur man kan spara några kronor. Det är naturligtvis inget att förundras över, men lite trist att det är just när elen börjar bli riktigt dyr som dom kommer med dessa tips. Oavsett vilket känns det skönt att vi redan förberett oss på högre elpriser genom att byta ut dom glödlampor som förra husägaren lämnat. DIs tips är ju inget annat än gammal skåpmat för Miljöutmanaren.

Att DI nu passar på att publicera “Miljötips” när det finns mer pengar att spara är egentligen  något man bör ta till sig som miljöbloggare och kommunikatör. För många “icke-frälsta” behövs det oftast något mer för att motivera till handling. Ekonomiska fördelar är en stark sådan uppmuntran. Och kanske är det just priset som kommer att strypa användingen av oljebaserade bränslen så småningom. Förmodligen kommer oljepriset att rusa när oljeproducenterna inte längre kan matcha efterfrågan. Den punkten kommer snabbt närmare nu.

Om du nu tillhör skaran av personer som först nu börjar fundera över hur man kan minska energipåverkan så vill jag bara påpeka att det inte kommer att göra någon skillnad på din elräkning bara för att du inte kör torktumlaren just dom timmar Nordpools spotpris är skyhögt. Priset du får betala när du har rörligt elpris är ett medelvärde för månaden förbrukningen ägt rum. Mao kommer ingen enskild kWh att debiteras skyhögt men månadens samlade förbrukning kommer att ha ett klart högre pris än normalt. Mao är det sparsamhet hela månaden som lönar sig.

Å andra sidan så är det efterfrågan som sätter priset så om man avstår från att torktumla just dom värsta stunderna så är det ändå en god insats för att hålla nere priserna. Men det kräver att måååånga hushåll är sparsamma…

Dom flesta medier ägnar mellandagarna åt att se tillbaka på det år som gått. I år på det gångna decenniet. Miljöutmaningen har inte det långa perspektivet. Vi får nöja oss med att se tillbaka på året som gått. Först ut tänkte jag kommentera mina nyårslöften. Löftena var ju att handla mera lokalt och miljömärkta, ekologiska kläder. För att börja med det verkliga missen i mina två löften, dom miljömärkta, ekologiska kläderna så kan jag konstatera att jag under året kommit till andra insikter. På Ekologisk stadsdel Majornas vandringscafér lärde jag mig en del, självklara saker som faktiskt ifrågasätter poängen med dom miljömäkta kläderna. Det här betyder inte att det inte är en fördel med ekologiska kläder. Det är alltid att föredra framför motsvarande vanligt plagg. Men det som verkligen är viktigt för en hållbar livsstil är att vi verkligen använder våra kläder (och prylar) tills dom är förbrukade. Ekologiska kläder i all ära men det är fortfarande ett slöseri med jordens resurser att inte använda våra tillgångar fullt ut. Kanske som en följd av detta, kanske för att min garderob är tämligen full har det inte köpts så mycket kläder under året. Och än mindre ekologiska…

Nåväl, det första nyårslöftet då? Att handla lokalproducerat? Ja, även här tror jag mig ha bommat mitt löfte. Jag väljer alltid lokalprocuserat när det går och är ekonomiskt försvarbart. Men jag har verkligen inte ansträngt mig för att med heder kunna säga att jag infriat mitt nyårslöfte. Några lokalproducerade pärlor som jag har lagt pengar på listar jag här:

• Wästgötarna - Mjöl, gryn och flingor , Jag har köpt dinkel från Wästgötarna.
• Berglund och Walldén - 100% lokalproducerat i stora Saluhallen i Göteborg. Här kan man köpa god lokalproducerad marmelad, sylt och bröd. Vi lobbade för att dom även bör sälja mjöl från Wästgötarna.

• Princessbädden - Kvalitetssängar som tillverkas 300 meter från vårat hem i Jonsered till överkomliga priser. Vi blev tvungna att köpa nya sängar för den gamla var för stor att få upp till sovrummet på övervåningen. Två lokalproducerade 90 sängar från Princessbädden räddade oss. Detta var förmodligen den kortaste leveransen dom gjord då det bara var några hundra meter från fabriken.

Som jag redan skrivit är det oklart om något i den här listan kommer för att jag kännt mig manad av mitt nyårslöfte. Vad jag kan säga är att det nog kommer att bli mer av det lokalproducerade. Jag har ju hittat till Berglund och Walldén och jag har också hittat siten Lokalproducerat i Väst där man kan göra sök efter dom produkter vi behöver. Min nästa utmaning är att hitta dom lokalproducenter jag kan nå med cykel.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att mina nyårslöften infriats ganska dåligt. Men det är ändå inte ett förspillt år då jag kommit till viktiga insikter och har lysande förutsättningar för krafttag under det nya året. Mitt nya, lantliga läge, motiverar till hållbar livsstil!

I december förra året gjorde jag testet Klimatprofilen på Göteborgs stads site. Då konstaterade jag att jag var på rätt väg och att mina jobbresor var det som sinkade mitt resultat.

Här var mitt detaljerade resultat från förra året.

Nu har jag naturligtvis gjort om resultatet. Och utan att säga för mycket har jag uppenbarligen räknat om mina jobbresor. Det är en följd av att Volvo Part har reseförbud som en del av “downturn management”. När jag nu gjorde testet satte jag sammantaget åtta till tio timmar flyg per år för att jämna ut mellan åren. Faktum är att jag inte rest alls i jobbet sedan förra hösten men eftersom förra året bjöd på jobbresor till Indien, Brasilien och Frankrike så är det inte mer än rätt att jag utgår från någon form av snitt… En annan sak som skilde är att jag verkar ha bedömt mina fritidsresor annorlunda. Två turer till fjällen resulterade i en riktigt lång tågresa och en lång bilresa syns. Förmodligen är det bilresan som tynger. Tåg är som bekant ett smart val.

Hur gick det då? Jo, det var en rejäl förbättring från förra året! Se själva:

Här ses mitt nya resultat där jag glatt konstaterar att jag enligt testet ligger på en hållbar nivå.

Här syns det att jobbreseposten är lägre.

Enligt Klimatprofilen tangerar jag hållbar nivå. Det tror jag inte. Testet är för enkelt och det är många områden som inte berörs. Faktum är att jag tycker det är svårt att säga om något blivigt bättre eftersom jobbresebiten gör största skillnaden och det kanske är temporärt som jag hålls hemma. Då tycket jag nog Klimatkontot kändes lite bättre. Det testet ska jag göra om i vår när jag har flyttat.

Då var målsättningarna för 2010 klara! Eller åtminstone två av dom. Den ena har varit klar sedan länge. Det handlar om min sub 9 ambition på Vätternrundan nästa år. Sedan ganska länge är jag anmäld till VR genom Hisingens Ck där jag ska köra med en av deras Sub 9 grupper. Det handlar om att köra rundan på under nio timmar. Det är en hyfsad utmaning som gör att jag behöver träna hela året för att ha en chans.

Duel, nja kanske inte. Men utmanad!

Sub 7 då? Jo, Miljöutmaningen har blivigt utmanad! Ivan på Cykelidag blev inspirerad av mitt test på Klimatkontot från förra veckan. Ivan gjorde testet och såg utmaningen. Handsken kastades och självklart tog jag upp den. Det handlar alltså om att komma under sju ton koldioxid per år.

För min del handlar det om att hålla nere jobbresorna, vara noggrannare med att inte slänga mat och framför allt inte få skenande energiförbrukning pga större boende och transportbehov. Det blir något att bita i!.

Jag börjar med att erkänna att jag inte är någon flitig gäst på stans bibliotek. Tidigare har jag mest vänt mig till bibliotek när jag behövt fördjupa mig i något specifikt ämne. Oftast i samband med studier. Och när jag var yngre, för att låna blandad skönliteratur. En anledning till att jag aktat mig för biblioteken har varit att jag lånat för mycket och tenderar att glömma att lämna igen böckerna i tid. Efter studieåren har besöken blivigt färre och färre. Så där, då var det bekänt och färdigt.

Jag bestämde mig för att ta pulsen på biblioteket. Min förutfattade mening har varit att där förvisso finns massor av böcker i dom flästa ämnen man kan tänka sig. Men hur nyutgivna böcker kan jag hitta där och om jag vill åt en bestämd titel, hittar jag då den? Mitt första test lät vänta på sig då jag av någon märklig anledning trodde att jag skulle behöva ta mig till biblioteket för att kolla. Och från mitt hem till biblioteket vid Chapmanstorg är det ju flera hundra meter… Nu är det tydligen så att biblioteken är betydligt mera med än vad jag är så naturligtvis kan man söka i deras utbud via nätet. Mitt första test blev David Jonstads Vår beskärda del, en lösning på klimatkrisen som släppts på Ordfront förlag i Augusti i år. Till min stora häpnad fanns boken på inte mindre än sex bibliotek i Göteborg och även på biblioteket i Partille (dit jag är på väg att flytta). Med andra ord fick biblioteket väl godtjänt på mitt första test.

Nu har vi ju frågan om vad som gör biblioteket till miljöutmanarens val. Böcker köper man, släpar hem eller får dom hemskickade. Vissa läser man och sedan förvarar man dom i en hel evighet. Är dom riktigt bra lånar man ut dom till vänner eller rent av ger bort dom. Ett fåtal läser man igen. Vad som börjar bli väldigt klart för miljöutmanaren är att det är viktigt att vi faktiskt utnyttjar det vi köper fullt ut. Böcker tendara att bara ta stor platts. Det är med andra ord suveränt att dela med flera och dessutom slippa både köpa böckerna och långtidsförvara dom. Nu har jag köpt just Vår beskärda del och har precis börjat läsa den. Men framöver ska jag göra det till en vana att alltid kolla på biblioteket först.

Biblioteket i Partille

Bibliotek i Göteborg

Ekologis stadsdel Majorna arrangerar vandrande ekokafé varannan vecka. Det är fika på något av dom många kaféerna i stadsdelen med workshop/seminarium på olika teman. I dag har jag varit på kafé Columbus på Allmäna vägen och deltagit i en diskusion om hur man kan minska energianvändingen i hushållen. Seminariet hölls av Johan Erlandsson som driver bloggen/nättidningen Ecoprofile.

Johan inledde med att dela upp “energi tänk” i två punkter:

1. Spara Energi
2. Välj rätt energi

Under denna kvällen pratade vi om första punkten som Johan också poängterar är den viktigare. Vid nästa tillfälle ska punkt två avhandlas.

Vi började med att diskutera vad i hemmet som drar mest energi. Jag gjorde genast misstaget att ta elförbrukningen som lika med energiförbrukningen. Det berode förmodligen på att jag får en separat räkning på elen medans värme coh varmvatten ingår i månadsavgiften. Uppvärmning och varmvatten står för den största delen av energiförbrukningen i hemmet så detta la vi fokus på.

Några av dom åtgärder som kom upp för att minska förbrukningen på dessa områden var:

• Värmeväxling
• Individuell mätning av varmvatten (upp till 30%)
• Snålspolande munstycken för dursch och kranar (upp till 15%)

Vi pratade vidare om vad man kan göra för att påverka sin hyresvärd. Detta var det svåraste ämnet. Nedan förljer dom punkter som kom upp i diskusionen:

• Namninsamling
• Begär att få se Energideklation och åtgärdsförslag (det ska finnas)
• Precentera siffror och fakta om fördelar
• Motionera till årstämma (i bostadsrättsföreningar)
• Lyfta fram goda föredömmen
• Klaga på kallras och drag

Som avslutning gjorde vi en uppskattning om hur mycket hyreshöjning hyresgäster skulle acceptera. Några procent verkar rimligt förutsatt att förbättringarna är tydligt deklarerade.

Jag tycker att ekokkafét var mycket inspirerande. Inte bara ämnet och diskusionen utan också mötet med likasinnade i Majorna. Jag ser absolut fram mot nästa ekokafé den första April. Då ska det handla om nya energikällor för hemmet. Hela programmet för vårens vandrande ekokafé finns här.

I fredags tog vi tag i att frosta av frysen. Det blev extra angeläget då vi råkade missa att dörren till frysen stod öppen en längre stund några dagar tidigare. I slutändan tömde vi fysen på ca 5 liter vatten. Detta är vatten som legat som isolering över rören för kylmediet i apparaten vilket gör att den måste jobba ännu hårdare än vanligt för att hålla temperaturen nere. Tyvärr hade jag ingen watt mätare i huset och vet inte hur stor skillnaden i energiförburkningen faktist blev. Det ska jag kolla nästa gång.