Miljöutmaningen

Jag jobbar mycket. Massor faktiskt. Det går nästan inte en vecka utan att jag adderar timmar i min tidbank på jobbet. Det är dels för att jag har möjlighet att ta ut dessa timmar till lite långhelger då och då. Det känns som en frihet att veta att jag kan vara ledig mellan jul och semester. I bland är det för att jag vill iväg en långhelg för att åka skidor eller liknande. Ofta bara för att ta igen mig lite extra.

I går tog jag en sådan dag. Jag började med att ta det riktigt lugnt på soffan men valde senare att åka in till stan för att köpa ett nytt bakhjul till min pendlingscykel. Cykeln används extremt mycket och jag har konstaterat att driftskostnaden på en bra pendlingscykel lätt hamnar på närmare 2000 kr om året. Bromsklossar, kedjor, kassetter, kransar till vevpartiet och diverse lager slits och kostar ganska mycket pengar. När jag började cykla efter flytt och vinter (brukar normalt cykla hela vintern men efter flytten är det mycket längre och jag har åkt buss fram till nu) knakade det så mycket i hela hojen att jag misstänkte att båda hjullagren var slut, inklusive hela drivlinan. Det skulle kosta närmare 5000 spänn att fixa varför jag började överväga att byta till en ny cykel. Efter lite research kom jag fram till att det skulle räcka med att byta bakhjulet.

Jag tog hjulet till en cykelaffär i stan. En reparatör tittade på mitt hjul och påpekade att det inte var något märkbart fel,  men att lagret glappade. Det kan jag ju fixa själv tänkte jag och åkte hem. Väl hemma rev jag isär bakhjulet, gjorde rent och fettade in lagret. Och vips (ca en timma), så hade jag ett felfritt hjul. Och slapp lägga 1000 - 1500 kronor på ett nytt bakhjul.

Självklart hade jag kunnat fixa det här även om jag jobbat. Men ibland behöver man lugna ner sig, samla sig, för att se att man kan lösa det själv. Jag hade helt enkelt inte orkat tänka ut att jag kunde fixa det själv. Underligt då jag ju vet hur man gör.

Nåväl, i slutändan lade jag ner en timmas arbete och sparade över tusen spänn. Det tycker jag är en helt ok förtjänst. Särskilt vid tanke på att det var skattade och klara pengar. Vad jag menar är att det nog är åtminstone en dags arbete för att få den tusenlappen i plånboken.

Jag är övertygad om att det finns en massa områden då vi väljer att ta hjälp för att fixa saker vi med lätthet skulle kunna göra själva. Det är dessutom extremt tillfredsställande att uträtta den här typen av insatser. Några områden jag snabbt kommer att tänka på är husreparationer, pendling och i viss mån trädgårdsarbete. Om man har möjlighet att minska sin arbetstid för att i stället renovera /bygga själv så lär man sig massor samtidigt som det kostar mindre. Att cykla till jobbet gör att du slipper äga bil och förmodligen behöver du heller inte lägga pengar och tid på att gå på gym. Trädgårdsarbet kanske är mindre “lönsamt” men destu mer tillfredsställande och egenodlat smakar ändå bättre…

Ivan, som skriver i bloggen cykelidag har gästbloggat i köpstoppsbloggen. Han skriver mycket tänkvärt om vad vi väljer att lägga tid på och att tid är en synnerligen begränsad resurs för oss. Bland annat konstaterar han att man kan köpa en bra cykel för ca 30 timmars arbete medan det krävs 1500 timmar för att köpa en bil. Om jag väljer att köra bil till jobbet i stället för att cykla sparar jag mellan 1-2 timmar om dagen (det beror på vindförhållanden men även trängsel). Cyklar jag slipper jag träna på gym och därmed kan jag räkna av ca 3 timmar per vecka. Det kan alltså bli 2- 7 timmars tidsvinst i veckan om jag kör bil i stället för cykel. Låt oss säga 5 timmar i medel. Då innebär det ca 294 veckor innan jag sparat in merarbetet för bilen. Det är över 6 år. Och under den tiden har bilen kostat i bränsle, försäkring och underhåll. Bättre är då kanske att ta cykeln och jobba sju timmars dagar i stället. Vem vet, kanske kan det räcka med 6 timmar om man räknar in drift och underhållskostnaderna på bilen?

Biogas har seglat upp som en av dom hetaste alternativen (just nu) till framtidens drivmedel. Producerar man gasen på hushållsavfall så är det ett riktigt bra “miljöbränsle”. Men vad händer när efterfrågan blir större än tillgången på avfall? P1s program Klotet avhandlas detta, och som så ofta med i fråga om biobränslen är svaret inte enkelt.

Lösningen är att ta biomassa direkt från jordbruket eller skogsbruket. Biogasen övergår därmed från att vara en “mask i näringslivet” (produkt baserad på återvinning som sluter ett kretslopp) till en massproducerad produkt i mängden. Självklart är inte detta lika bra som att bara använda rester.

Enligt en studie från SLU är röt-avfallet från biogasproduktion i sig är en mycket effektiv produkt som sluter kretsloppet. Avfallet visar sig vara ett riktigt effektivt effektivt gödsel. Att det kan användas som gödsel är inget nytt i sig, men det nya är att det det är så effektivt. Rötresterna visar sig nämligen vara 50% effektivare än vanligt handelsgödsel. En annan fördel med att använda biomassa direkt från fälten i stället för avfall är att restprodukten innehåller mindre eller inga konstiga kemikalier som annars finns i vårat avloppsslam och är därmed synnerligen dugligt som gödsel. Det här låter ju väldigt bra. Var är haken? Det är lite svårt att säga, men en snabb utbyggnad av biogasproduktionen kan leda till liknande problem som etanolen har. När stora mängder biomassa ska fram är det viktigt att säkra att källorna och distributionskanalerna är vettiga så att inte produktionen kräver mer energi än vad den ger. Charlott Gissén som gjort studien om rötavfallet som gödsel varnar för för snabb utbyggnad. Hon ser risk för en backlash.

Det spretar alltså bland åsikterna om gasbranchens framtid. Själv har jag svårt att se problemen. Många av dom som problematiserar biogasen gör det utifrån tanken på att gasen skulle substituera (ersätta) dom fossila bränslena. Man bör ha klart för sig att vi troligtvis inte kommer att hitta ett alternativbränsle till det fossila på överskådlig framtid.  Vi kommer aldrig kunna producera så stora mängder bränsle som vi i dagsläget kan pumpa upp ur marken. Biogasen kommer säkert spela en viktig roll som bränsle. Men den kommer aldrig räcka till en fordonspark som den vi har i dag. Åker man till jobbet i egen bil i framtiden, så går det sannolikt på något annat. Vettigare förefaller det att gasen driver jordbruksmaskiner, varudistribution och kollektivtrafik. Satsningar på biogas bör med andra ord kombineras med infrastrukturförändringar för färre och effektivare transporter.