Miljöutmaningen

Miljöutmaningen verkar ha gått i väggen. Förmodligen handlar det om att det händer lite för mycket runt omkring just nu. Den senaste månaden har det rått total blogg torka.
Som tur är har inte alla gått i väggen.

Fotograf: Fredrik Hjerling

Maria Wetterstrand har under hösten och våren gjort en föreläsningsturne på landets universitet om lösningar på klimatkrisen. Här är hela föreläsningen från högskolan i Dalarna.
Maria om lösningar på klimatkrisen
Miljöutmaningen gör hatten av för Marias metafor med Rubiks kub där varje drag representerar dom steg vi måste ta för att nå en hållbar livsstil. Precis vad Miljöutmaningen handlar om!

Som “nordbo” tenderar jag att vara lite återhållsam med färger. Senan några år har jag börjat ana att mina färgval nog är lite fega och att det kan vara effektfullt och snyggt med starka färger. En person som inte har dom spärrarna är Lisa. Hon driver Smällkaramell. Det är en fin liten verksamhet som bygger på att Lisa köper in gamla fina men slitna möbler och klär om dom efter egen design eller efter kundens önskemål i fantastiska tyger som hon också är återförsäljare av. Vi besökte Smällkaramell, som ligger i en liten lokal i Jonsereds fabriker och pratade med Lisa om ekodesign och Jonsered. Ekodesign är ett område som jag oftast tycker är lite besvärligt. Det berättigar och uppmuntrar till konsumtion på ett sätt som jag (Morgan) tycker är lite tveksamt. Det är naturligtvis bra att välja miljövänligare alternativ när man står i valet och kvalet att köpa något. Men när det gäller produkter där produktionen och/eller resthanteringen står för miljöbelastningen (ej användandet av produkten) så är det faktiskt viktigare att vi använder varan tills den är utsliten. Reduce, reuse and recycle är det som gäller. Lisa ger gamla möbler nytt liv. Dom gamla möblerna blir inte bara i “skick som nya”, dom får också ett modernt och fräscht  utseende utan att tappa sin gamla charm.

Lisa påpekar att även hennes verksamhet har en miljöpåverkan då all textilhantering har ganska stor miljöpåverkan och att det blir en del transporter av möblerna. Hon måste ju åka runt och leta lämpliga möbler för renovering och sedan ska dom ju också levereras till kund. För att kompensera detta låter hon 100 kr per möbel gå till naturskyddsföreningen och en del av vinsten låter hon också gå till miljöarbete. Verksamheten lämnar henne med en hel del spillbitar som är för små att använda till möbler. Dessa spillbitar blir till hund/katt bäddar och kuddar. På så vis lyckas hon med att nästan inte ha något tygspill att tala om. Allt används.

Vi pratade lite om Jonsered och Lisa berättar att hon har en idé om att samhället skulle kunna bli ett färgglatt och roligt ekocentrum. Jag har inte citerat ordagrant då jag skriver fritt från minnet men när man ser hennes möbler så är det en helt annan del av universum än den vanliga bilden av “miljö vänner” i naturfärgat linne och fjällräven kånken på ryggen. Just på den punkten träffar Smällkaramell helt rätt. Kundkretsen som tycker att “miljöargumentet” är avgörande för köpet är klart begränsad. Miljöentreprenören behöver hitta fler säljargument och Lisa, som kallar sig själv för färgmissbrukare, gör det med sin unika design.

Som miljöekonom har hon full koll på detta och beskriver själv sin kund med orden:

Äger man en Smällkaramell visar det att man bryr sig om sin miljö och sina medmänniskor då Smällkaramell gärna köper möbler från hjälporganisationer, återanvänder dem genom re-design och skänker också en slant till Världsnaturfonden WWF. Återvinning kan även vara en lyxvara. Man behöver inte vara tråkig för att man bryr sig.

Hur är det med kunderna då? Jo tack! Allt blir sålt!

Miljöutmaningen knallar hem genom ett fruset Jonsered och funderar på var man kan finna plats för en  Smällkaramell Kanapé…

I dag har kommunfullmäktige i Göteborg klubbat beslutet att införa trängselskatter. Miljöutmaningen tycker att det är det enda rätta. Anledningen till att jag tror på detta är att det inte går att bygga bort trängsel. Bygger man mer vägar eller breddar vägarna så tar fler bilen varpå trängseln består. Trängselavgifter är i första hand just en åtgärd mot trängsel och inte en miljöåtgärd. Sedan är det naturligtvis positivt för miljön med minskad trängsel och mindre trafik.

Det är också bra att ha i åtanke att trängselavgift är en marknadsekonomisk lösning på problemet. Utrymmet på vägarna får ett pris som varierar beroende på tillgång och efterfrågan. Det blir helt enkelt dyrare att köra i rusningstrafik än sent på kvällen.

Det är dock fortfarande konstigt att dom tänker sig att intäkterna ska bekosta vägprojekt. Dom borde bekosta kollektivtrafiken och cykelvägarna!

Det börjar nu finnas underlag för att lägga upp en energibudget för 2010. Men samtidigt passar vi på att döpa om den till elbudget. Den inkluderar ju inte vår värmeförbrukning och har aldrig gjort det heller. Jag har fått första elräkningen till vårat hus. På den står att läsa att årsförbrukningen är 5117 kWh. För perioden 26 November till 31 December 2009 förbrukade vi 259 kWh. Det är nära nog exakt samma som för gamla lägenheten december 2008. Precis som i december 2008 var inte “avlusningen” fullt ut utförd så vi kan vänta förbättringar i nära nog samma storlek som i lägenheten. Då jag nu beställt två vindkraftsandelar från Svenska Vindkraftskooperativet som ger mig rätt att köpa 2000 kWh per år verkar detta vara en lämplig målsättning som årsförbrukning. Det är precis samma som för 2009 och då klarade jag det inte. Nu ingår dessutom tvättmaskinens och torktumlarens förbrukning på räkningen. Med andra ord återstår det att se om en modernare kyl/frys kan kompensera för detta.

Sammanfattningsvis återvinner Miljöutmaningen förra årets energibudget men under namnet el-budget 2010. Klarar vi det har vi minskat årsförbrukningen från föregående ägare av huset med 60%. Det blir tufft!

När spotpriset på el går i höjden, då passar Dagens Industri på att tipsa om hur man kan spara några kronor. Det är naturligtvis inget att förundras över, men lite trist att det är just när elen börjar bli riktigt dyr som dom kommer med dessa tips. Oavsett vilket känns det skönt att vi redan förberett oss på högre elpriser genom att byta ut dom glödlampor som förra husägaren lämnat. DIs tips är ju inget annat än gammal skåpmat för Miljöutmanaren.

Att DI nu passar på att publicera “Miljötips” när det finns mer pengar att spara är egentligen  något man bör ta till sig som miljöbloggare och kommunikatör. För många “icke-frälsta” behövs det oftast något mer för att motivera till handling. Ekonomiska fördelar är en stark sådan uppmuntran. Och kanske är det just priset som kommer att strypa användingen av oljebaserade bränslen så småningom. Förmodligen kommer oljepriset att rusa när oljeproducenterna inte längre kan matcha efterfrågan. Den punkten kommer snabbt närmare nu.

Om du nu tillhör skaran av personer som först nu börjar fundera över hur man kan minska energipåverkan så vill jag bara påpeka att det inte kommer att göra någon skillnad på din elräkning bara för att du inte kör torktumlaren just dom timmar Nordpools spotpris är skyhögt. Priset du får betala när du har rörligt elpris är ett medelvärde för månaden förbrukningen ägt rum. Mao kommer ingen enskild kWh att debiteras skyhögt men månadens samlade förbrukning kommer att ha ett klart högre pris än normalt. Mao är det sparsamhet hela månaden som lönar sig.

Å andra sidan så är det efterfrågan som sätter priset så om man avstår från att torktumla just dom värsta stunderna så är det ändå en god insats för att hålla nere priserna. Men det kräver att måååånga hushåll är sparsamma…

På årets sista dag gjorde jag en kraftansträgning för att byta ut dom glödlampor vi fick på köpet när vi köpte vårat hus.

Det är inte utan häpnad som jag konstaterar att husets förra ägare inte haft en enda lågenergilampa i bruk. Efter att den här bilden togs lyckades jag identifiera och byta ut en 100 Watts lampa som satt utanför huset till en 9 Watts dito. Det märkligaste med detta är att det ju finns så enormt mycket pengar att spara på det här. Enorm och enormt, men det är ändå en avsevärd effektivisering som man faktiskt kan räkna hem. Förmodligen inom ett år.

Nu har jag genomfört två “avlusningsrace” på ett år och kan ge några små självklara råd till den som vill sänka sina elräkningar.

Det första är att vara lite omsorgsfull med utbytandet. Att köpa massor av lågisar kostar ganska mycket pengar. Vill man inte köpa fler än nödvändigt så rekommenderar jag att man noggrant inventerar behovet och att man inte bara tar hänsyn till hur många lampor som ska bytas utan också betänker sockel och formen på lampan. Olika lampor har olika utrymme och ska man lyckas bra med sina byten är det bra att se över marknaden och utbudet därpå. Väljer man att byta lampor stegvis måste naturligtvis lampor som används mycket prioriteras. Lampor som bara används korta stunder gör ju marginell skillnad eftersom deras energiförbrukning totalt sett är låg även om det råkar vara en kraftig glödlampa. Detta kan man ju faktiskt också utnyttja till vissa specifika lösningar. Vi har en badrumslampa som bara rymmer 5 Watts lågenergilampor. Min sambo tycker inte detta ljus är tillräckligt som belysning när hon ska sminka sig. Till dessa tillfällen fungerar det utmärkt att förstärka med en lite kraftigare spotbelysning som bara andvänds just när det behövs lite mer.

Som avslutning tänkte jag påminna om att gamla glödlampor sopsorteras som farligt avfall. En annan lösning är att använda dom som dekoration… Glödlampan har ju under många år varit en symbol för att få en god idé. Det är iof oklart om den kommer att fortsätta ha det symbolvärdet men jag tycke vi kom på en ganksa bra användning av våra gamla lampor. Självklart är det en lågenergilampa som står för ljuset…

Dom flesta medier ägnar mellandagarna åt att se tillbaka på det år som gått. I år på det gångna decenniet. Miljöutmaningen har inte det långa perspektivet. Vi får nöja oss med att se tillbaka på året som gått. Först ut tänkte jag kommentera mina nyårslöften. Löftena var ju att handla mera lokalt och miljömärkta, ekologiska kläder. För att börja med det verkliga missen i mina två löften, dom miljömärkta, ekologiska kläderna så kan jag konstatera att jag under året kommit till andra insikter. På Ekologisk stadsdel Majornas vandringscafér lärde jag mig en del, självklara saker som faktiskt ifrågasätter poängen med dom miljömäkta kläderna. Det här betyder inte att det inte är en fördel med ekologiska kläder. Det är alltid att föredra framför motsvarande vanligt plagg. Men det som verkligen är viktigt för en hållbar livsstil är att vi verkligen använder våra kläder (och prylar) tills dom är förbrukade. Ekologiska kläder i all ära men det är fortfarande ett slöseri med jordens resurser att inte använda våra tillgångar fullt ut. Kanske som en följd av detta, kanske för att min garderob är tämligen full har det inte köpts så mycket kläder under året. Och än mindre ekologiska…

Nåväl, det första nyårslöftet då? Att handla lokalproducerat? Ja, även här tror jag mig ha bommat mitt löfte. Jag väljer alltid lokalprocuserat när det går och är ekonomiskt försvarbart. Men jag har verkligen inte ansträngt mig för att med heder kunna säga att jag infriat mitt nyårslöfte. Några lokalproducerade pärlor som jag har lagt pengar på listar jag här:

• Wästgötarna - Mjöl, gryn och flingor , Jag har köpt dinkel från Wästgötarna.
• Berglund och Walldén - 100% lokalproducerat i stora Saluhallen i Göteborg. Här kan man köpa god lokalproducerad marmelad, sylt och bröd. Vi lobbade för att dom även bör sälja mjöl från Wästgötarna.

• Princessbädden - Kvalitetssängar som tillverkas 300 meter från vårat hem i Jonsered till överkomliga priser. Vi blev tvungna att köpa nya sängar för den gamla var för stor att få upp till sovrummet på övervåningen. Två lokalproducerade 90 sängar från Princessbädden räddade oss. Detta var förmodligen den kortaste leveransen dom gjord då det bara var några hundra meter från fabriken.

Som jag redan skrivit är det oklart om något i den här listan kommer för att jag kännt mig manad av mitt nyårslöfte. Vad jag kan säga är att det nog kommer att bli mer av det lokalproducerade. Jag har ju hittat till Berglund och Walldén och jag har också hittat siten Lokalproducerat i Väst där man kan göra sök efter dom produkter vi behöver. Min nästa utmaning är att hitta dom lokalproducenter jag kan nå med cykel.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att mina nyårslöften infriats ganska dåligt. Men det är ändå inte ett förspillt år då jag kommit till viktiga insikter och har lysande förutsättningar för krafttag under det nya året. Mitt nya, lantliga läge, motiverar till hållbar livsstil!

Jag har ju mässat att man ska försöka använda sina befintliga ägodelar tills dom är färdiga. Men den filosofin är det naturligtvis helt rätt att laga sådant som går sönder i stället för att köpa nytt.
Vår katt lyckades riva ner buren där våra undulater bor. En av undulaterna bröt benet i fallet. Till en kostnad av ungefär tio gånger priset för en ny undulat valde vi utan att tveka att renovera den gamla befintliga fågeln.

Vi kan nu meddela att han är gipsfri sedan flera veckor och att det läkte ihop så man knappt kan ana att det är en gammal undulat. Som ny helt enkelt. Och sannolikt kommer han att kunna hojta, skräna och skvätta frön i min skivspelare under många år till!

Annandag Jul med riktigt mycket blötsnö utanför dörren kände jag mig huslig. Före frukost laddade jag det som förhoppningsvis ska bli min första surdeg. Därefter hade sambon brottom in till stan och en talrik med fil och cornflakes blev kvar på köksbordet.

Inspirerat av min bloggvän Ivan kände jag att detta är för fina “råvaror” för att förspillas. Jag tillsatte mer fil, jäst, salt, honung och dinkelmjöl och gjorde ett fint bröd. Jag har döpt skapelsen till Caisas frukostbröd.

I dag kan man läsa om klimatsmart julbord i Svenska Dagbladet. Jag tycker att det är utmärkt att dom lägger fokus på hur frosseriet kan “miljöanpassas”. Och vissa av deras punkter är mycket relevanta. Äta mindre kött, ingen ål, mer sill än lax och kemikalier i julmaten är bra aspekter. Men artikeln lämnar lite att önska.

Artikeln lämnar lite att önska. Rubriken “Hur ska jag äta klimatsmart” antyder att det ska följa tips om hur man kan påverka sin klimatpåverkan genom sina matval. Och visst, vi får några sådan tips. Men större delen av artikeln handlar om andra miljötips. Det är synd att dom använder ett oklart begrepp som klimatsmart så slappt. Begreppet är inte klockrent från början men man förstår ju ändå ungefär vad som åsyftas. Men att blanda in ålen, nitrit i skinkan och socker i julmaten kan ju vara rent förvirrande om man inte är påläst.

Julbord brukar förknippas med överflöd. Massor av allt. Mer av det mesta. Miljöutmaningens främsta råd för ett “klimatsmart” julbord är att ni försöker minimera svinnet. Försök att inte behöva slänga något! Det är korkat att förbruka massor av resurser och orsaka mängder av emissioner för att bara slänga det sedan.